I Finlands berggrund finns sällsynta jordartsmetaller

Enligt en utredning inom GTK:s fyraåriga projekt är berggrunden i Finland gynnsam för upptäckt av litium-, niob-, tantal- och titanförekomster samt sällsynta jordartsmetaller.

Inom den moderna energitekniken och datatekniken behövs flera olika hightech-metaller, vilka EU kallar strategiska metaller. Till hightech-metallerna hör litium, kobolt, indium, gallium, germanium, niob, tantal, titan samt de sällsynta jordartsmetallerna och platinametallerna. De mest kritiska är de sällsynta jordartsmetallerna.

– Många länder är oroade över tillgången på strategiska metaller, eftersom Kina ansvarar för 95 procent av produktionen av dessa. Kina har infört stränga exportkvoter speciellt för de tunga jordartsmetaller som behövs i tillverkningen av hybrid- och elbilar för att trygga sina egna råvarureserver, säger specialforskare Olli Sarapää från GTK:s hightech-metallprojekt.

Till de sällsynta jordartsmetallerna (REE) hör utöver yttrium och skandium 15 lantanoider. De lämpar sig till exempel i optiska fibrer, monitorer, kameralinser och turbiner för vindkraftverk. Det kommer att bli brist på speciellt de tunga jordartsmetallerna, såsom europium, terbium och dysprosium. Dessa metaller behövs till exempel i fosforescerande material, energilampor, permanentmagneter och laser.

Finland har potential att bli storproducent

Berggrunden i Finland verkar ha speciellt stor potential för upptäckt av hightech-metaller. För närvarande finns det lovande hightech-gruvprojekt på tre orter: i Länttä i Ullava kommer man troligen snart att börja bryta litium, i Suhanko i Ranua- och Tervola-regionen platina och palladium samt i Kelviå titan.

GTK:s projekt för utredning av potentialen för hightech-metaller pågår åren 2009–2012. I förutredningen för projektet konstaterades att berggrunden i Finland är gynnsam för åtminstone de sällsynta jordartsmetallerna samt för litium-, niob-, tantal- och titanmalm. Arbetet fortsätter med en kartläggning av förekomsten av indium, gallium och germanium.

Berggrunden består av många stenarter som innehåller sällsynta jordartsmetaller. Huruvida förekomsterna lämpar sig för förädling beror emellertid på förekomstens storlek och koncentration och dessutom på i vilken typ av mineraler metallerna förekommer. Enligt GTK:s utredning har karbonatiten i Finland samt dess reststenar och alkalistenar potential för upptäckt av sällsynta jordartsmetaller.

Boomen i gruvbranschen ökar efterfrågan på kalksten

Kalksten är en mångsidig, naturlig råvara som har många både gamla och nya användningsändamål. Boomen i gruvbranschen tillsammans med stålindustrin har lagt grunden för en ny affärsenhet på Nordkalk.

Nordkalk Oyj Abp är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter. Kalkstensprodukter tillverkas för såväl pappers-, stål- och byggindustri som miljövård och lantbruk. – Förekomsten av speciellt de ljusa kalkstensprodukter som pappersindustrin behöver är riklig i just Östersjöområdet, säger Håkan Pihl, direktör på Nordkalk. Kalksten bryts i Pargas och Villmanstrand.

Vid sidan av pappersindustrin har metall- och gruvindustrin blivit en expanderande kundgrupp för Nordkalk. – Under ett par år har vi bevittnat en snabbt expanderande gruvverksamhet och -marknad i Finland och Sverige, säger Pihl. Den ökande gruvverksamheten i Lappland banar väg för en återupptagning av brytningen av kalksten i Kolari.

Mångsidig råvara

Krossad och malen kalksten är en färdig produkt som sådan till exempel för markförbättring, neutralisering av mark eller sjöar och vattendrag, som fyllnadsmaterial eller för byggindustrin. Av dolomit tillverkas bergull. Kalksten används även för rening av rökgaser från kolkraftverk.

Bränd kalk, d.v.s. kalciumdioxid, används inom stålindustrin samt inom gruv- och metallindustrin. Kalk behövs i produktionen av dricksvatten, reningen av avloppsvatten, restaureringen av sjöar och vattendrag samt inom cellulosaindustrin.

Släckt kalk, d.v.s. kalciumhydroxid, används inom metallurgin, vattenreningen och i produktionen av byggmaterial. – Reststen som uppstår vid brytningen används i allt större utsträckning inom den lokala infrastrukturen av kostnadsskäl, säger Pihl.

GTK kartllägger karbonatförekomste ekomsternana runt om i Finland

GTK kartlägger förekomsterna av kalcitiska och dolomitiska karbonatstenar som är viktiga för industrin i ett riksomfattande projekt. Den senaste lovande förekomsten som borrundersökningarna har gett ligger i Reutuaapa i Tervola, där det nyligen avslutade anbudsförfarandet dock inte gav några anbud.

Av de övriga kalkstensförekomsterna som GTK kartlägger har kalcitförekomsten i Hyypiämäki i Kisko framskridit längst. Omya Oy vann den anbudsbegäran gällande Hyypiämäki som hölls år 2002. Provbrytningar har gjorts i området, och gruvverksamheten beviljades miljötillstånd år 2007.

Mineralavfall lämpar sig för materialåtervinning

Infrastrukturbyggandet ger upphov till mineralsubstans som kan återvinnas och användas i andra byggnadsobjekt antingen som sådan eller som återvunna, förädlade komponenter.

Avfallet från en byggnad som rivs behöver inte hamna på avstjälpningsplatsen som sådant. Det finns användning även för geologiskt material, morän, sand eller grus, som ska transporteras bort vid markbyggnad. Det stenmaterial som uppstår när man spränger berg kan användas för byggande.

Genom att återvinna det material som frigörs vid byggande sparar man på de icke förnybara naturresurserna. Användning av produkter som har återvunnits av betong- och tegelavfall vid markbyggnad sparar på grustillgångarna och minskar belastningen på avstjälpningsplatserna. När man sorterar och återvinner rivningsavfall undviker man också att avfallet hanteras okontrollerat och att det förorsakar skada i jorden och grundvattnet. Återvinningen sparar också på kostnaderna för transport, avstjälpningsplatsavgifter och avfallsskatt.

Betongavfall är den största gruppen mineraliskt byggavfall, de övriga är tegel, metall och i mindre mängder gips. Kvalitetskraven på återvunnet byggavfall finns beskrivna i Statsrådets förordning 591/2006 om återvinning av vissa avfall i markbyggnad.

Avfallet en del av dokumentation av naturresurser

Enligt principen om hållbar utveckling erbjuder GTK samhället information om användbara material i markbyggnadsobjekt, där användningen av återvunna material är motiverad.

GTK:s roll i återvinningen av byggmaterial hänför sig till dokumentationen av naturresurser, vars syfte är att samla uppgifter om egenskaperna hos de geologiska materialen och de geologiska restmaterialen, såsom restmaterial och avfall från gruvverksamheten, samt om reserverna av dessa.

Insamlingen av uppgifter om de återvunna materialens egenskaper och reserver är än så länge under utveckling inom olika branscher. GTK inriktar sig på att utveckla metoderna för inventering av geologiska restmaterial och insamlingen av uppgifter om reserverna. För närvarande samlar GTK in information om de geologiska råvarornas tekniska duglighet och miljöduglighet och utvecklar processen för insamling av råvarupotential- och täktuppgifter om det återvunna material som uppstår vid produktionen av geologiska råvaror.

Läs mera: http://arkisto.gtk.fi/tr/tr179.pdf