Områden för vindkraft tas med i landskapsplanen

I Molpe i Korsnäs uppfördes år 1991 Finlands första vindkraftspark med fyra möllor på 200 kilowatt var. I den kommande landskapsplanen har ett område 10–15 km längre ut reserverats för en stor vindkraftspark till havs. Foto: Harriet Öster

Havsområden reserverade för vindkraft finns för första gången med i en landskapsplan när den plan som är på slutrakan inom Österbottens förbund blir färdig. För planläggningsarbetet har GTK haft det ovanligare uppdraget att med ekolod undersöka havsbottnen.

På uppmaning av statsrådet ska områden lämpliga för vindkraftsbyggen i fortsättningen tas med i landskapsplanerna. Österbottens förbund omfattar ett brett kustområde från Kristinestad i söder till Kronoby i norr. Till landskapet hör havsområden som potentiellt är bland de bästa i landet för vindkraft. I landskapet finns också Finlands första världsnaturarv Kvarkens skärgård.

– Under beredningsarbetet för ansökan om världsnaturarvstatus samlade GTK in mycket sådan information som vi har haft nytta av också i landskapsplanläggningen. Ekolodsundersökningarna av havsbottnen gjorde GTK på planläggningsområdena, så att vi fick information om var det är möjligt att bygga vindkraftverk. Så kunde vi minska på de områden som reserverades, säger planläggningsdirektör Saini Heikkuri-Alborzi vid Österbottens förbund.

– Vi valde ut havsområden möjliga för vindkraft genom att först se var vattendjupet är lagom stort och utesluta världsarvsförslaget och andra skyddsområden. Miljöministeriet och fyra landskapsförbund utredde tillsammans de teknisk-ekonomiska förutsättningarna för vindkraft och eventuell annan användning på respektive område. Samtidigt undersöktes havsbottnen och området där det är möjligt att bygga vindkraft blev allt mer preciserat för utkastet till landskapsplan.

– Resultatet är att vi i landskapsplanen har reserverat ett större område till havs utanför Korsnäs–Närpes för en stor vindkraftspark. Det finns intresse för att där bygga vindkraft och nu görs en miljökonsekvensutredning för själva byggnadsprojektet, säger Heikkuri-Alborzi.

Hon medger att vindkraftsutredningen väckte starka känslor och protester under arbetets gång. Men situationen lugnade sig när mer fakta presenterades och det klarnade att det reserverade området ligger ute till havs 10–15 kilometer från fastlandet.

Riktlinjer för byggande längs stränderna

Den pågående landskapsplanläggningen inom Österbottens förbund inleddes år 2000. Landskapsplanen är nu färdig så långt att den under våren behandlas i fullmäktige och i höst skickas till miljöministeriet. På ministeriet tar behandlingen av planen omkring ett år, den väntas bli fastställd om ungefär två år.

– Landskapsplanläggningen är en tung process. Vi har gjort omfattande utredningar av bland annat samhällsstrukturen, trafiken, handelns lokalisering och havsnära boende förutom av områden lämpliga för vindkraft, säger Heikkuri-Alborzi.

Hela proceduren att sammanställa alla bakgrundsuppgifter för planläggningsarbetet, gå igenom den långa processen där alla har en möjlighet att säga sin åsikt och slutligen få planen fastställd tar upp emot tio år. Slutresultatet är en landskapsplan som reserverar områden för storskaliga behov och ger allmänna riktlinjer för general- och detaljplaneringen i kommunerna.

En stor fråga i Österbottens landskapsplan gäller användningen av stränderna. I praktiken är det fråga om hur man ska styra trenden när allt fler vill göra sina sommarstugor vinterbonade för bruk året runt. Fast bosättning kräver infrastruktur, så som bättre vägar, vattenledningar, hantering av avloppsvatten med mera. Allt byggande på stränderna sliter på den känsliga miljön.

– Vi har delat in kustområdet i en yttre skärgårdszon, en mellanzon och en inre fastlandszon. Genom zonindelningen försöker vi styra bosättningen till områden där det redan finns infrastruktur och service, så som till byar nära havet, säger Heikkuri-Alborzi.

– Landskapsplanen ger riktlinjer för kommunerna att fatta sina beslut, men när det gäller byggrätter tas de enskilda besluten på kommunnivå. I viss utsträckning beslutar kommunen också om hur mycket infrastrukturen får spridas ut på nya obebyggda områden.

Hon konstaterar att den österbottniska kusten genom landhöjningen omfattar många områden där naturen och kulturlandskapet är värda att skydda. Skyddsbesluten väcker ändå alltid protester från något håll, men allt fler inser att skyddsbeslut också kan föra något positivt med sig. Också på området för världsnaturarvet förekom tidigare protester, men nu inser allt fler att den nya statusen kan vara en lottovinst.

För att hitta havsområden lämpliga för vindkraftsbyggen har GTK undersökt havsbottnen med ekolod. Foto: Jyrki Hämäläinen, GTK

Klimatfrågor med i nästa landskapsplan

GTK:s tjänster har behövts i planläggningsarbetet bland annat för att få fram uppgifter om hur marken och berggrunden lämpar sig för byggnande, för att kartlägga förekomster av grus och stenmaterial, samt för att kartlägga kärrmarker och grundvattenområden viktiga för vattenförsörjningen.

Under de år det tar att utarbeta en landskapsplan hinner så mycket förändras att arbetet på följande plan startar genast då en plan är färdig att skickas in för godkännande till miljöministeriet. Heikkuri-Alborzi ser redan nu nya behov som måste tas upp i nästa landskapsplan för Österbotten.

– I nästa plan måste vi se närmare på handelns struktur och trafiksystemen. Och så kommer klimatfrågorna säkert upp i någon form, men vi vet inte ännu hur, konstaterar hon.

Om något mycket stort projekt plötsligt kommer upp och snabbt måste utredas, kan man skilt göra en mindre etappplan. Den situationen kan bli aktuell i Österbotten, om processen med att planera ett kärnkraftverk i Kristinestad går vidare. I så fall är det Kristinestads kommun eller statsrådet som ber Österbottens förbund att göra en landskapsplanläggning av det aktuella området.

TEXT: HARRIET ÖSTER